Iiiih.

Paketet från staterna har kommit.
Det lämnade Los Angeles den 27:e, och damp ner hos mitt postombud igår den 29:e. Woo-tisch!
Här gäller det att hänga med i svängarna.
Får betala 245:- i tullavgift, men det är det lätt värt. Hoppas jag..
Förargligt nog så har de bara öppet i 6 minuter till. Så jag får vänta tills i morgon.
Nu är planen att placera ändalykten i soffan.

Fullt ös medvetslös

Hade varit ute en sväng och döm om min förvåning när jag ser att det är fullpackat med diverse snorvalpar utanför min port.
Då fick jag också kryssa likt ett fartyg som undviker grund, för att kunna ta mig in på min innergård.
Slänger ett öga bortåt nattklubben en 20 steg bort, och ser att där kryllar det verkligen av folk.
Då kom jag på. Ajuste. Det har ju varit rugby idag, och efterfesten hålls på nämnda nattklubb.
Ska upp och jobba 06.30 i morgon, så kan jag inte sova för allt oväsen, så är det en och annan gymnasieelev som ligger brunt till.
Min kära telefon har slut  på batterier.  Laddaren på jobbet. Den enda telefon som fanns att tillgå var min gamla Nokia. Fanns en anledning till att jag kasserade den ungefär ett halvår gammal. Man får typ stampa på "ok"-knappen för att den ska funka att trycka ner. Ringer folk kommer de inte fram, har jag fått höra.
Nåja.

Nu: Fortsätta äta wasabiärtor och chili-cashews tills tungan krullar sig likt ett presentsnöre.
Toodles!

Onsdag.

Ja, onsdag allaredan. Är det inte tokigt.
Jag ligger en dag back, det är väl positivt, antar jag. För mig är det fortfarande tisdag.
Jag har känt mig som en tistel de senaste dagarna, alla som jag kan tänkas ha sagt dumma och ogenomtänkta saker till vill jag härmed be om ursäkt offentligt. F'låt.
Idag är det lite bättre dock. Men det är fortfarande inte på topp.
Nu väntar jag spänt på ett paket från staterna. Frågan är, kommer jag att behöva betala en förarglig tullavgift? Den som lever får se.

Det som börjar på M

...som jag helst inte ens vill skriva.
Den uppmärksamme läsaren vet att jag avskyr särskrivningar. Det finns en sak till. Börjar på M och slutar på -sjuka.
Avskyr är fel ord förresten. Jag är skiträdd (haha) för det.
Peppar peppar ta i all trä som finns i hela lägenheten så har jag inte varit m-sjuk sen mitten av 90-talet.
Detta trots tillexempel följande scenarion.
Hade en dåvarande pojkvän som låg däckad hela julhelgen i vks. Vinterkrä...ja ni vet. Han åkte till mig på juldagen.
Har jobbat inom vården, där 80% av personalen och nästan alla vårdtagare var smittade av ovan nämnda symptom. Samtidigt.
Har vistats i Egypten där jag gladeligen åt både egyptisk köttfärs och sköljd sallad, m.m. Kanske inte så smart i efterhand, men men.
Läste att 10% av befolkningen har någon slags mutation i sitt tarmsystem som gör att man kan bli immun mot m-sjuka. Sweet. Kanske är jag en av dem? Vet inte hur pigg jag är på att vara muterad, men sure, whatever floats my boat så är jag nöjd.
På jobbet härjar m-sjukan hejvilt. Min kära chef (som är lika rädd som mig för eländet) gav mig en hög vitpepparkorn som ska sväljas hela. Ska tydligen förebygga.
Skröna eller ej, jag är beredd att ta alla chanser.
Så fort någon bara andas "jag mår faktiskt illa" så flyr jag fältet snabbare än en avlöning.
Nä, fy fanken.

Lördageftermiddag

Sitter här i soffan och tar igen mig.
Ovanan att försova sig håller i.
Vaknade i morse 10:03 och insåg att det släpet jag för dagen bokat skulle hämtats för 3 minuter sedan. Satan.
Arg blev jag också, och ringde mitt shoppingsällskap och tänkte fråga varför i hela friden ingen ringt och väckt mig.
När det svaras yrvaket i andra änden inser jag att det tydligen inte bara är jag som ägnar mig åt att vara sjusovare.
Nåja, det blev slutet gott, allting gott ändå. Nu är det dock ännu mer grejjer som tar upp massa plats.
Man får, för att citera pappan i Ebba och Didrik, "vada som en stork" över saker och ting här hemma.
Hur otroligt det än kan låta så funderar jag på att ta en liten lur. Det tar på krafterna att försova sig.
Sen är väl planerna att snacka lite skit och klyva ett glas vin eller tre.

Ta ta, for now!

Fredagkväll.

Kanske tror du att jag sitter i soffan med datorn i knät och mjukiskläder, slappandes efter en hård veckas arbete?
ICKE! Jag sitter på jobbet och häckar i 3 timmar till. Verkligen jätteupphetsande..
Förvisso sitter jag och blänger in i en dataskärm, men sittandes på en kontorsstol, och definitivt utan mjukiskläder.
Urk. Men jag ska inte klaga. Det är jättelängesedan jag jobbade en sen fredag.
Men jo, det suger. Ganska rejält faktiskt.
Helst som folk droppar av titt som tätt.
Idag blir det nog ingen dust med soffan. Vet inte riktigt när jag ska hinna med allt jag hade tänkt mig.
Om jag blundar när jag kommer in i vardagsrummet kanske den inte är kvar?
Borta, bara sådär.


Fortfarande 0-1 till soffjäveln.

Ja, är det inte sorgligt. Jag har helt enkelt inte orkat.
I morgon jobbar jag till 20:30. Lördagen är ju att fetglömma. Då misstänker jag att jag blir bryskt väckt av min väckarklocka mkt tidigare än vad jag egentligen föredrar att gå upp en ledig dag.
Men vad gör man inte..
Min kollega Nettan kom förresten med en alldeles strålande idé. Jag kan ju faktiskt knata över gatan till studentlägenheterna och sätta upp en lapp att soffsatanshelvetet bortskänkes med glädje om du hämtar den själv. PS. Den är skittung och förbannat otymplig.
Kanske kan funka ändå?
Jag skulle glo på Lyxfällan ikväll hade jag tänkt. Vilket jag också gjorde. En stund...
Jag satt och var rosenrasande en stund innan ögonen började falla ihop, ett i taget.
Kl. 20:45 sov jag gott. Som tur var vaknade jag med ett ryck strax efter 21, tur det, då sparkade ju Efterlyst igång.
Nedrans hörnsoffa. Jag brukar väl aldrig somna i soffan. Eller håller jag på att bli gammal? Huvvaligen.
Nu har jag åtminstone tryckt ner en del av min lön i diverse företags giriga munnar. Med andra ord, varenda räkning är betald. Pluspoäng till mig. Woo-tisch!

Moahaha...

Frida vs. Hörnsoffan 1-1!
Jojomensan, kvinnor kan! Fick hit en hörnsoffa som har stått och skräpat i tre delar i lägenheten nu i flera dagar.
Detta har gjort det en aning (bara en aning) svårt att ta sig fram...Idag gav jag mig fan på att sätta ihop den.
Problemet är att jag har en soffa innan, som är något i hästväg. (Hur i helvete lyckades vi bära den en gång i tiden, J?) Kan inte förstå att en tvåsitssoffa kan vara så jävla otymplig. Just nu har jag således två soffor i mitt vardagsrum. I morgon (kanske) ska jag ge mig i kast med den andra soffan. Jag får ta på mig skor, för att försöka förflytta den iklädd enbart strumpor var inte att föredra. Fötterna spekade loss på min hala parkett som vore jag Bambi på hal is. Frida på hal parkett snarare..
Så just nu är det Frida vs. Gamla soffan 0-1.

Det hela firade jag med en Twix och att (oplanerat) ta en lång powernap i soffan på ca. 1,5 timme.


Tidigt!

Tittis bil gick som en oljad blixt mot Varvsholmen, och ca 27 sekunder från det att vi blev upphämtade ramlade vi in genom dörrarna i samlad tropp.
Där är vi nu.  Skittidigt och skitmörkt.
Inne är det desto ljusare, och jag känner mig som ett skyggt djur då jag halvkisande försöker värja mig från de starka lamporna.
Nåja. Hemgång vid 15 idag, inte helt tokigt måste jag säga!

Tänkte ge mig på ett litet experiment. Jag tycker ju att det är gott med stuvade makaroner, det är nån dille jag har fått. Hur man än vrider och vänder på det är det inte särskilt nyttigt, dock.
Om man tar fullkornspasta/dinkelpasta borde det bli bra. Jag orkar ju aldrig vänta på att mjölken ska tjockna av sig själv, så jag ger det hjälp på vägen med mjöl.
Nu är det ju inga stora mängder vare sig mjöl eller mjölk (iallafall om man som jag inte använder denna vidriga....dryck annat än till sånt här) MEN! det kan ju alltid vara kul att testa.
Det lär kanske smaka sågspån, men nyfiken som man är...Alltså, dinkel/fullkornspasta, dinkelmjöl, och lättmjölk.
Jag lovar att återkomma med rapport.

Oj så längesen...

....det var jag bloggade.
Dåligt med tid och dåligt med engagemang.

Varför inte liva upp det hela lite med en lista. Wee! Det är det enda engagemang och kreativitet som kan tänkas komma från mig nu, känner mig allmänt inspirationslös och rastlös. Men det här är inte riktigt rätt forum att diskutera det. Merf. Det tar vi en annan gång helt enkelt.
Here goes!

BRUKAR DU:
Peta dig i näsan: 
Näe..
Titta på dig själv i spegeln:  Oundvikligen blir det så när man går förbi, ja.
Gnälla:  Det går i perioder.
Skrika: Mer förr i tiden...det har lugnat ner sig.
Sova: Inte så mycket som jag kanske borde, men det funkar för mig.
Ha ångest: Njae, det kan jag inte påstå.
Skada dig själv med flit: Inte fysiskt, nej.
Ta mediciner du inte borde ta: Nej, jag äter ju inte ens värktabletter när jag borde.
Vilja dö: Nej, tanken har nog inte slagit mig särskilt ofta.
Drömma mardrömmar: Förekommer, men inte så värst frekvent.
Drömma sexdrömmar: Det förekommer.
Ta droger: Jag antar att vi inte snackar om alkohol och tobak? Nej blir svaret.
Försöka vara annorlunda: Nej, det tycker jag inte.
Klä dig i svart: Mja, visst använder jag väl svarta kläder, men jag tror inte det är det frågan åsyftar.
Gå till kyrkan: Inte bara sådär.
Gå i skolan: Inte längre.
Röka: På tok för mycket.
Ha sex: Förekommer, mer eller mindre frekvent..
Ljuga: Vita lögner har ingen dött av!
Hata folk: Om det är befogat, ja visst.
Lita på folk: Ja, tills motsatsen bevisas.

VEM:
Saknar du:
Det du!
Vill du döda: Usch, ingen.
Rörde dig sist: Antar att alls räknas, någon av hundarna.
Vill du slå: Det finns ett par.
Vill du kittla: Någon kittlig jäkel.
Kramade du sist: Säkerligen någon jag träffade ute igår.
Vill du prata med: Nån vettig människa...
Skrek du på sist: Det vet jag inte, nån som gjort sig förtjänt av det med största sannolikhet.
Vill du vara som:  Trivs ganska bra som jag är.
Sårade dig sist: -
Vill du bli galet full med: Det är inte så noga.
Gjorde dig riktigt glad senast: Säkert någon vän som sa något fint.
Fick du sms från senast: Det vet jag faktiskt inte, min telefon ligger avstängd på laddning.
Ringde dig senast: Vet ej, säkert nån som har ringt när min mobil varit avstängd.
Är vackrast på jorden: Det återstår att se.

HAR DU:
För många vänner:
Kan man ha det?
Förföljelsemani:  Haha, nej.
Tvångstankar: Nej.
Någon annan psykisk sjukdom: Nej.
Någon fysisk sjukdom:  Har kroniska problem med blåsor i svalg/bihålor, men en sjukdom är det inte mig veterligen, och JA, jag ska ringa läkare.
Någon skada: Jag har slitit av nervtrådar i en tå..räknas det? ;)
Färgat håret:  Oh ja!
Brutit några ben:  Nej.
Några piercings: Ja.
Egen dator: Ja.
Bra självförtroende: Ja jo, det vill jag påstå.
Kysst någon: Japp.
Haft sex: Yes.
Köpt kondomer: Ja.
Tagit nakenbilder: Mer eller mindre naket...
Sagt jag älskar dig till någon idag:  Nej.
Bjudit ut någon: Ja.
Varit kär: Visst har jag det.
Dumpat någon:  Japp.
Stulit någonting: Nej.
Lämnat landet: Jag har bott utomlands, ja.
Tuttat eld på nått: Njae
Gjort något olagligt: Ja det har jag.

HUR:
Går du:
Fort!
Svarar du i telefonen: Olika...alltid med namn om jag inte säker på vem det är.
Fördriver du tiden: Den behöver inte fördrivas, den går i regel så fort ändå!
Mycket pengar har du: Ibland mer, ibland mindre.
Tjänar du pengar: Hard work work..
Ofta diskar du: Så ofta som det behövs.
Ofta städar du: Se ovan.
Många stör du dig på: Alldeles för många förmodligen.
Ofta träffar du din familj: Inte så ofta som jag vill.

TROR DU:TROR DU:

Att du kommer bli något: Jag förstår inte frågan.
På rymdvarelser: Jag vet inte.
Att folk tycker om dig: En del gör det, en del inte, skulle jag tro.
På ett liv efter detta: Ja det gör jag.
Att fiskar kan tänka: Naturligtvis! :)
Att du kommer leva länge: Om jag slutar röka förbättras ju oddsen åtminstone..


Resultat.

Jodå, det smakade bra. Det tyckte även mina fyrbenta gourmethundar, som ger maten betyget 4 lortiga tassar av 4 möjliga.

Om man skulle summera helgen då.
Fredagen bjöd på en relativt tidig hemgång från jobbet. Därifrån flaxade jag ner på stan för att inhandla ett cykellyse, bland annat. Ja, det var på tiden...ren tur att jag inte blivit "fångad" än.
Kvällen bjöd på filmtittande. Om vi säger såhär, det är väl inte en film jag kommer att titta på igen. (Förlåt, men den var faktiskt inte bra.) 
Lördagen jobbade jag natt, om nu någon har lyckats missa det.
Igår var det en slappardag. Jag minns inte ens vad jag gjorde, så förmodligen tog jag det väldigt passivt.
Jag har varit ledig idag också, inte helt galet. Jag hade massa saker jag hade TÄNKT att göra (tråkiga saker) men nja, det blev som det blev med det.
Vilket intressant uppdatering, nah?


Nu skall jag...

......damma av en gammal 80-talsklassiker. Crepes står på menyn idag.
Återkommer (förhoppningsvis) senare under kvällen med resultat.

Hemma.

Nu är jag hemma sen ett tag tillbaka. Det är ett jäkla skrän och kackel utanför fönstret, men gissa vem som vaknar pigg och fräsch i morgon? Jojomensan!
Nu känner jag mig som allt annat än det dock. Undrar om jag är hög på sötningsmedel? Har ju blivit en del dricka under kvällens lopp. Är äckligt mätt fortfarande. Nu ska jag varva ner ett litet tag innan jag ska ramla i säng.
Natti natt!

Andra andningen.

Det som tidigare var en behaglig dåsighet har nu övergått i en enorm trötthet. Vi (jag tar mig friheten att tala för oss bägge två) känner oss som två spyflugor som nyligen vaknat ur vinterns koma. Eller ja, Anders är en spyfluga, jag kan tänka mig något mer graciöst och vackert djur.

Anders ser djupt koncentrerad ut. Spelar tydligen "kebabspelet".

image13

Nu: Matkoma

Det sparas inte på krutet när det jobbas natt, det ska gudarna veta.
Säg hej till igenkorkade blodkärl!
Anders bil spekade loss i gruset och på skrikande däck och en bil som låg ner i kurvorna tog vi oss mot, tadaaam!
Mc Donalds.
image11

Anders triggade mig omedvetet genom att beställa absurda mängder mat. Jag kunde ju inte vara sämre, vilket jag bittert fick ångra. Magen står fortfarande i fyra hörn. och jag fick kasta in handduken. Jag tvingade Anders a.k.a. "soptunnan" att äta upp mina pommes frites.

image12

20:40

Nu kastar Titti snart in handduken.
Vi dricker fortfarande Sprite och halvsover. Det mest spännande som hänt idag var konversationen som fördes i Anders bil precis innan vi skulle gå upp.
It went a little like this:

Jag: Du har ditt passerkort med dig va? Jag orkar inte rota efter mitt.
Anders: Helvete! Jag glömde väskan hemma.
Jag: Suck, då får jag leta efter mitt i väskan. *rota rota* Fan, det ligger i jackan som ligger hemma.

Mycket praktiskt.
Numera får han stå och vakta inne när jag röker, så han kan släppa in mig. Jojo, så går det när två pappskallar ska jobba natt.

image10


Jobba natt.

Jag är ju i gott sällskap åtminstone.
Det är jag, Anders, Titti, och en flaska Sprite Zero.
Titti sviker oss vid 21 dessvärre, men vi ska nog överleva.
Stay tuned..


Nackspärr del 2.

Jag tänkte jag skulle lura min nackspärr genom att sova med halsduk på (!) HA! tänkte jag.
Men icke! Den var/är mer envis än en röd gris.
Borde ju insett allaredan i morse att jag kanske inte skulle gått till jobbet när jag inte sovit någonting knappt, och med enorma problem att ens resa mig upp ur sängen..
Men jag är ännu envisare, tänkte jag.
Jag upptäckte ganska snart att det inte är helt ultimat att sitta på jobbet, när det enda man kan göra är att stirra rakt fram utan att flytta huvudet en millimeter. Mja, inte ens det var ultimat, då fick jag ont i axlarna. Uj uj...
Nej, jag fick se mig besegrad, och efter 2,5 timmar var slaget förlorat och jag fick bege mig hemåt.
Mina ögon får åtminstone bra motion, de scannar allt som händer i sidled, iom att jag inte kan vrida på huvudet..
JA jag tycker synd om mig själv, MEN det får man faktiskt göra ibland.
Nu ska jag försöka vila lite, hur nu det ska gå till..

Vintersatansjävel.

Mjaha! Så var det dags igen.
Jag verkligen avskyr vinter. Så enkelt är det.
Nu har jag fått nackspärr som inte är av denna världen, förmodligen för att jag går omkring (oftast med håret uppsatt) i en jacka som inte ger något skydd alls för min nacke.
Vintern är bara till besvär. Det är Kallt.Blött.Halt.
Samt att man måste ha på sig så förbenat mycket kläder att man ser ut som en stoppad korv.
Hund-asen vill inte gå ut när det snöar. Men det går tydligen alldeles ypperligt att gå ut när det INTE snöar men snön ligger i stora drivor.  Och vem far omkring i andra änden av snöret som bambi på hal is. Jojo!
Den enda gången jag kan acceptera vintern till fullo är en klar solig dag med ett par minusgrader och frasande snö, på promenad med trevligt sällskap. Eller varför inte på en hästrygg? Annars så kan det likaväl vara.
Jag har ju bott i Spanien, och vintrarna där är förvisso i regel snöfria, men jävlar vad det regnar. Det öser ner konstant, veckovis i sträck. Snön lyser ju åtminstone upp lite..

Jag vill ha sommar med varma klippor och hud som luktar sol. GEMIG. *whines*

Något att tänka på.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article283699.ab

http://www.expressen.se/1.195444


Snälla, gör det inte. Helt enkelt.
Rabies är en fullkomligt livsfarlig sjukdom som garanterat leder till döden om du inte får vaccin i tid.
Rabies har lång inkubationstid, så det behöver inte vara kört bara för att man blir biten eller kommer i kontakt med ett smittat djur.
Ja, för du behöver inte ens bli biten, det räcker med att en smittat hund slickar i ett öppet sår för att smittan ska få fäste.
Är du villig att ta den risken? Det är inte jag.
Sverige har varit helt rabiesfritt i över hundra år.  Utmana inte ödet.
En kraftansträngning måste göras för att stoppa den illegala smugglingen. Man gör ett strålande jobb som det är idag, men mörkertalet är med största sannolikhet skrämmande stort.
De som kan göra den största insatsen, det är du och jag, tänk på det!

Småhundar är idag otroligt populärt, och det gynnar ingen, allra minst våra svenska uppfödare.
Som för övrigt också måste tänka till. Det är inte normalt att betala 20.000:- för en hundvalp. Vart vänder sig folk då?
Precis. Ut på gatan. Där kan du få en hund för halva priset, kanske mindre. Ser likadan ut, vem ser skillnad?
Kanske ingen, men det är inte relevant.
Det där lilla knyttet kan vara en tickande dödsbomb.

Jag har inget alls emot sådana som gillar små hundar. Jag har själv en liten hund. Denna trend som idag finns är snedvriden. Även en liten hund är, just det, en hund, och ingen accesoar.
Är en liten hund det som passar dig, kör på det! Men gör det inte för att det är trendigt. En hund lever i 10-15 år, kanske längre. 

Frågan är, vad kan DU göra?

* Håll ögonen öppna! Ser du något misstänkt, ring hellre en gång för mycket än en för lite.
* Ska du ha en liten hund, var noga med att kolla upp härstamning, och tänk både en och två gånger.
Nu generaliserar jag, men smuggelhundarna är de facto nästan uteslutande små.


Jag upprepar mig. Sverige har varit rabiesfritt i över hundra år.
Jag vill att det ska fortsätta så.

Haha.

Dagens citat, live från jobbet:

"Du trycker lite lätt samtidigt som du för in den" [Titti guidar en kund via telefon att sätta in sitt sim-kort.]

RSS 2.0